...är ett brant stup där åldringar under nordisk forntid skall ha kastat sig, eller blivit kastade, mot sin död. Enligt myten gjordes detta då den äldre blivit oförmögen att försörja sig själv eller bidra till arbetet på gården. Trots att det finns många platser utpekade i Norden som sägs ha tjänat som ättestupor, anses det inte längre troligt att de faktiskt har funnits och använts, utan snarare är det en seglivad myt. En variant av myten är "ätteklubban", som alltså skulle ha varit en speciell klubba som använts för att slå ihjäl generation efter generation av åldringar. Begreppet ättestupa har ofta använts i politiska sammanhang för att understryka hur illa det kan bli med ett bristfälligt socialt skyddsnät, speciellt för pensionärer.
Ättestupan nämns i flera äldre källor, exempelvis Prokopios i sin beskrivning av herulerna från 500-talet. Solinus skriver om de lyckliga hyperboréerna vid nordpolen där det är dag i ett halvår från vårdagjämningen till höstdagjämning och beskriver klimatet som så hälsosamt att människorna där inte dör utan kastar sig från en ättestupa i havet. I Sverige blev ättestupan nyupptäckt på 1600-talet i och med att den gamla isländska sagan Götreks och Rolfs saga översattes till svenska och gavs ut. Adolf NoreenUppsala universitet påbörjade ifrågasättandet av myten, och det är numera accepterat bland forskare att ättestupan aldrig funnits.
Källa/läs mer här: Wikipedia
